was a German mannerist painter. His name is derived from the birth place of his father, Aachen in Germany. Other variations of the name include Johann von - and - von Achen and various concisions like Janachen, Fanachen, Abak, Jean Dac, Aquano, van Aken etc. Hans von Aachen began painting in Germany as a pupil of the Flemish master E. Jerrigh. He then moved to Italy in 1574 to study further. He toured Rome and Florence, but eventually settled in Venice. He initially became a pupil of Kaspar Rems, but soon decided to develop his own mannerist technique, by studying Tintoretto and Michelangelo's followers. However, during all of his life he was influenced by the style of Bartholomeus Spranger and Hendrick Goltzius who dominated the art scene in Germany at the time. He returned to Germany in 1588 where he became well known as a painter of portraits for noble houses. He painted several works for Duke William V of Bavaria. He married Regina, the daughter of the composer Orlando di Lasso in Munich. In Munich he came into contact with the Imperial Court in Prague. In 1592 he was appointed official painter of Rudolph II, Holy Roman Emperor. However, Von Aachen only moved to Prague in 1601, where he stayed painting commissions from Emperor Rudolph II, and later from Matthias I. Amongst van Aachens pupils were Peter Isaak and Joseph Heinz. His works have been copied by Wolfgang Kilian, Dominicus Custos and Jan Sadeler.   Related Paintings of Hans von Aachen :. | Kriegserklarung vor Konstantinopel | Der Maler Gaspar Rem | Kaiser Rudolf II. | Matthias Holy Roman Emperor | Bacchus, Ceres and Amor. |
Related Artists:
Cristofano Allori
Italian Baroque Era Painter, 1577-1621 was an Italian portrait painter of the late Florentine Mannerist school. Allori was born at Florence and received his first lessons in painting from his father, Alessandro Allori, but becoming dissatisfied with the hard anatomical drawing and cold coloring of the latter, he entered the studio of Gregorio Pagani (1558-1605) who was one of the leaders of the late Florentine school, which sought to unite the rich coloring of the Venetians with the Florentine attention to drawing. Allori also appears to have worked under Cigoli. His pictures are distinguished by their close adherence to nature and the delicacy and technical perfection of their execution. His technical skill is shown by the fact that several copies he made of Correggio's works were thought to be duplicates by Correggio himself. His extreme fastidiousness limited the number of his works. Several specimens are to be seen at Florence and elsewhere. The finest of his works is his Judith with the Head of Holofernes. It exists in two copies in the Pitti Palace in Florence and in the Queen's Gallery in London.
Thomas Clark
British-born Australian Painter, ca.1814-1883
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.